1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Peter och Ullas jordenruntsegling

2001-09-04:

Hej!

Gissa vem som hade ett underbart flyg här i USA nu i helgen!? 20 min från där jag bor ligger en start som kallas för Little Gap. En nord-start och en hangkant som sträcker sig kilometervis (eller miles rättare sagt...) åt båda håll. Jag fick mig ett 1 timmes skönt flyg på lördagen och landade nöjd nere i dalen på den officiella ängen. Starten låg på ca 270 meter över dalbotten och jag låg på mellan 2-400 m över start.

Efter en vältempererad "Dead man's Ale" i solnedgången var den dagen komplett.

I'm back in the Air!!!

Mvh
Dagge

Grattis!

Vi gratulerar Dennis Skånberg och hans Eva som gifte sig i lördags den 19/5 i Valla Kyrka!
Vi önskar er båda all lycka i framtiden! Och så här såg deras kyrkohäfte ut:

Bogseringspremiär på Backamo 2001

Den första maj var jag, Dennis, Farsan och Anders Salonen uppe på Backamo för att träna på att köra bogserbilen. Jag började flyga. Vinden var ganska stark (ca. 5 m/s vid marken) och lite sned mot startriktningen. Det var ganska stökigt i luften och det krävdes ett ordentligt arbete för att komma ända upp.

Vid mitt fjärde drag fick jag ordentlig höjd och kopplade ur på 490 m, stiget var dock inte slut utan jag flög rakt fram och steg stundvis med 4 m/s. Ibland fick jag göra en 360 graders sväng för att inte flyga ur stiget. Backamo är väldigt vackert när man kommer upp en bit. På 780 m höjd bestämde jag mig för att gå ur stiget och flyga ner och landa för att fortsätta med bogserträningen. Under eftermiddagen vred vinden lite så den kom rakt mot starten och mojnade även lite grand. Jag kommer förmodligen att ha rejäl träningsvärk i armarna imorgon, men det var det värt! Åtta starter hann jag med, vilket blev 1 timmas flygning. Dennis och den gamle gubben gjorde inte lika många starter som jag, och kom framförallt inte lika högt.

Det kändes speciellt fint att ha kommit högre än Dennis... han har varit lite odräglig de senaste veckorna och bara tjatat om sina flygbogseringar på Timmele... nu fick han så han teg!

Detta kan bli en fin sommar på Backamo, som säkert har mycket mer termik att bjuda på om det inte blåser så mycket.

Anders Skånberg – hängflygelev i Gwaihir

Lyckad flygbogserpremiär den 21:a april

Varje år när det är dags att dra igång aktiviteten på fältet så inträffar nästan allt av det som kan strula. I år så var det precis tvärtom - allt flöt perfekt. Det är ju extra kul när alla dessutom kommer i gång och kurvar termik nästan med en gång. T.om. Anders Salonen kunde hålla sig uppe en kort stund. De premiärspända typer som åkt till Timmele denna gång var Stefan Olsson, Per Luttropp, Dennis Skånberg, Anders Salonen och jag. Alf Blomqvist gjorde som vanligt ett strålande jobb med bogseringen. Dessutom var tre släktingar plus en hund med som åskådare.

Himlen var till hälften täckt av ganska trevliga moln och vinden kom svagt från nordost och molnbasen låg på 1200 meter. Alla gjorde 2-4 starter och lika många landningar. Vi flög ca en till två timmar vardera. Termiken denna dag var väldigt varierande. Blåsorna jämna och fina. Det var ganska glest mellan dem och de tog ingen riktig fart i dem förrän uppe på ca 600 meters höjd.

En liten going till blåsa som jag själv hamnade i satte ruskig fart vid ca 800 meter. Jag hade stundtals stig på över 7 m/s. Tyckte det var dags att gå ur vid 1040 m eftersom molnet ovanför inte var speciellt vitt. F.ö. stötte jag på Anders Salonen i samma blåsa på ca 600 meter men av nån anledning så var han långt under mig en stund senare, men med ett bibehållet cirklande i samma blåsa. Han förklarade senare för oss allihopa att det var en pinne som satt fel i hans vinge som gjorde att han inte kunde svänga till vänster eller till höger.

Per Luttrop rapporterade, via sin kusin som var med, att han landat i Borås någonstans. Jag vet inte riktigt var men det är bara att gratulera till ett hejans flyg. Stefan Olsson var på hugget denna dag och hade kanske som mål att redan nu dra ifrån Lars Redhammar på årets distansliga. En intensiv kamp mellan dessa två är nog att vänta även i år. Dennis Skånbergs morot denna dag var helt klart att imponera på de två åskådarna han tagit med till fältet och framför allt kunna ringa sin bror i Paris och berätta om alla fina flyg.

Denna lördag blev en riktig goepremiär och nu ser man ordentligt fram emot mer flyg och grill under nästa helg i Timmele.

MVH Thomas Claesson

Schökl - ett schysst berg

Spenderade större delen av år 2000 i Graz, ca 20 mil SSW om Wien. Strax norr om Graz ligger Schökl, ett berg som i västsvenska ögon är en dröm: 700m fallhöjd till landning, start i nordlig och sydlig riktning, stor landning med klubbstuga. I klubbstugans golv finns en lucka där det rymms kalla öl, och dricka. Det finns kabinbana upp till start, men den används bara av skärmflygare, eller om man inte har skjuts upp till bilen efter flygning. Vägen upp är spärrad av en bom, så man måste köpa poletter för att ta sig upp. Sydstarten är kombinerad ramp/bergsstart där hängflygarna startar på ramp och skärmarna bredvid. Jag tyckte det var bättre att starta från backen då rampen kändes något kort med tandemvinge i nollvind. Nordstarten är en backstart uthuggen ur skogen. Provade aldrig denna då termiken oftast vände vinden mot eftermiddagen. Landningen är på södra sidan berget med nödlandning på nordsidan. Vingförvaring i klubbsjul i närheten av landningen.

Första flyget för mig från Schökl var ett nerflyg med tandemvingen som jag hade där nere efter Anders Salonens Italienresa. Barlast var Svante, en kompis som också jobbade i Graz. Inte så upphetsande men bra att känna på starten och landningen. Landningen ligger brevid en bondgård och är sluttande uppåt första biten, planar ut en stund för att sedan lätt slutta nedåt igen. M.a.o. låg inflygning är att rekommendera. Skulle man komma lite högt går det dock att svänga så man kommer på ett plant område.

Andra flyget tog jag upp Bernhard, en Österrikare från jobbet. Kalas väder med någorlunda termik. Efter en stunds cirklande i termiken ville min passagerare att vi skulle landa, så jag fick olycklig lämna den vackra utsikten och de mjälla blåsorna. Över St Radegund, den lilla kurorten nedanför berget, föll min väns maginnehåll likt ett sensommarregn. Efter landning blev jag bjuden på landningsöl av Bernhard, som själv drack fanta. Hans krafter hämtade sig snabbt och förutom illamående så var flygningen en njutning.

Det blev ett par flyg till innan vädret blev höstruskigt så sista tiden var Graz uteliv mer dominerande än flygning.

Österrikarna säger att Schökl är ett utmärkt ställe på våren då snön på andra ställen gör det omöjligt att starta. Bra termik vid berget men det kan vara lite svårt att ta sig vidare om man vill ut på långtur. Jag rekommenderar verkligen ett besök om man har vägarna förbi, eller vill flyga och bra uteliv/kultur kombinerat. Graz har stort utbud av det mesta och är ett utmärkt turistmål. Varför inte ta en Guinnes Flan O'Brian, eller en Gösser på Urbanikeller, kanske en Puntigamer pils på något utecafé eller lyssna på någon av de många konserter som bjuds.

För flygning kontakta flygklubben i Graz, finns i gula sidorna om man väl är där. Annars går det säkert att hitta på nätet.

Denna vår är jag i Holland så det blir intressant att se vad som bjuds här!

/Ulf Raudberget